måndag 15 december 2008

En isprinsessa minns

De första skridskorna hade dubbla skenor och spändes på pjäxorna. Galonvantarna väcker gamla minnen. Ett par av mors elever skulle gå ut med mig — förmodligen hade modern mycket bråttom, jag minns att hon stjälpte mig i galonbyxorna och drog på mig vantarna.
Vi var på väg till "Nytan" och när vi kom in på Närkesgatan såg en av tjejerna att vantarna i brådskan hamnat på fel hand. Tror nå'n att hon fick byta? Nehej, mamma kan inte göra fel — jag var ohyggligt förnärmad över att någon hade fräckheten att påstå något sådant. Och jag hade inte ett dugg emot att leka med tomma tummar som pekade åt fel håll!

4 kommentarer:

  1. Haha, först har mamma alltid rätt. Sedan är det fröken i skolan. En bekant berättade efter en promenad med dottern att den där fågeln som alltid hade varit en tofsvipa, det var numera en strandskata för det hade fröken sagt. Och då var det så! :)

    SvaraRadera
  2. Trevligt att vara både mamma och lärare så länge den tillitsfulla perioden varar!
    Margaretha

    SvaraRadera
  3. Ah, vilken fin bild!

    Du ser förtjust ut :-)

    SvaraRadera
  4. Ja, det var lycka att få gå till parken - fast det irriterade mig att jag inte kunde susa fram som de stora flickorna med konståkningsskridskor.
    Margaretha

    SvaraRadera