onsdag 23 augusti 2017

1246

dagar kvar
i


tisdag 22 augusti 2017

Grattis Emil!

 Emil von Qvanten
22 augusti - 5 december 1903

Ännu en av alla dessa bortglömda författare — i alla fall bortglömda av den breda massan, dit jag räknar mig. Det var herr Gutenberg som presenterade mig för honom vid en av våra lördagsträffar. 
I den här finska artikeln om honom står det att han var född den 23 augusti, men alla andra källor säger att det var den 22 auguati.

Emil von Qvanten är född i Björneborg den 23 Augusti 1827. Han blef student i Helsingfors 1846, men hade redan dessförinnan gjort sig känd såsom lyrisk diktare, samt utgifvit: Lärkan. Poetisk kalender. H:fors 1845. En annan årgång af denna kalender utgafs af honom 1849 dersammastädes. År 1851 anträdde t. Qvanten för sin helsas skull en sjöresa, som sträckte sig ända till  Kaplandet o.oh Ostindien. Återkommen år 1853 till Europa, bosatte  han sig i Stockholm, der han fortfarande verkat såsom litteratör och publicist, och sedan någon tid är anställd såsom vice-bibliothekarie vid konungens privatbibliothek.
En samling Dikter af Emil v. Qvanten utgafs i Helsingfors år 1851, då förf. redan var frånvarande från hemlandet. En af honom sjelf omredigerad och beriktigad upplaga deraf har sedermera utkommit, under titel: Lyriska Dikter. Stockholm 1859.

Dersammastädes, vilket underbart ord!
Dikterna i Lärkan, är skrivna av tolv olika författare — tyvärr inte namngivna, utan bara undertecknade med ett par bokstäver, förmodligen initialer, så det kommer att ta mig en stund att klura ut vilka författare de står för. Kanske står Zt för Zacharias Topelius. Jag har i alla fall förstått att Q står för Emils dikter. 

Hvar är Friden?

Tystnen, o böljor!
Tystnen, o vindar!
Hvarföre sucken j så?
Hjertat det suckar,
Söker sig friden,
Finner den ej! —
Finnen j något
Då för er längtan?
Ägen j något
Mål, dit j styren?
Intet, ack intet!
Hvarföre sucken j då?
Stranden ar hög, —
Böljorna sjunka tillbaka;
Rymden är evig, —
Böljorna ila
Evigt, o evigt!
Tystnen då böljor och vindar!
Jag vill ha ro.
Slumren, ack slumren!
Ensamt, allena
Hjertat vill söka
Friden, blott friden!
Slumren j tyst? —
Slumren!
Nej! j slumren ej! — Nej! —
Hjertat kan icke slumra;
Evigt dess vindar ila,
Evigt dess vågor slå;
Friden söka de alla, — alla, —
Evig är saknadens rymd,
Längtans böljor ej hvila;
Hvar är då friden — friden?
                      Q.




Snöflingor

Snowflake Edge 

Jag fortsätter på Karins tema om snöflingor för plötsligt minns jag att Longfellow har skrivit en dikt som heter "Snow-flakes.

Snow-flakes

Out of the bosom of the Air, 
      Out of the cloud-folds of her garments shaken, 
Over the woodlands brown and bare, 
      Over the harvest-fields forsaken, 
            Silent, and soft, and slow 
            Descends the snow. 

Even as our cloudy fancies take 
      Suddenly shape in some divine expression, 
Even as the troubled heart doth make 
      In the white countenance confession, 
            The troubled sky reveals 
            The grief it feels. 

This is the poem of the air, 
      Slowly in silent syllables recorded; 
This is the secret of despair, 
      Long in its cloudy bosom hoarded, 
            Now whispered and revealed 
            To wood and field
                                Henry Wadsworth Longfellow


snö subst. ~n [snön´] 
• nederbörd i form av vita, mjuka, löst sammanfogade iskristaller som faller under den kalla årstiden i st. f. regn{→hagel 1regnsnöregn}: snöfallyrsnö~n föll i stora flingordet är ~ i luften det verkar kunna börja snöa
BET.NYANSER: a) om större mängd av (nedfallna) sammanpackade iskristaller av detta slag {→is}: snötäckenysnöskotta ~~n låg länge det året b) utvidgat om likn. vitt pulverkolsyresnö c) spec. om kokain ⟨vard.⟩: sälja ~ på gatan
IDIOM: den ~ som föll i fjol ngt som inte längre är aktuellt; det som göms i ~ kommer upp i tö ingenting kan döljas i längden; ha ~ i håret vara vithårig
HIST.: sedan äldre fornsvensk tid; fornsv. snio(r), snö; gemens. germ. ord, besl. med bl.a. lat. nix 'snö'

snow (v.) Look up snow at Dictionary.com
c. 1300, from the noun, replacing Old English sniwan, which would have yielded modern snew (which existed as a parallel form until 17c. and, in Yorkshire, even later), from the root of snow (n.). The Old English verb is cognate with Middle Dutch sneuuwen, Dutch sneeuwen, Old Norse snjova, Swedish snöga.
Also þikke as snow þat snew,
Or al so hail þat stormes blew.
[Robert Mannyng of Brunne, transl. Wace's "Chronicle," c. 1330]
The figurative sense of "overwhelm; surround, cover, and imprison" (as deep snows can do to livestock) is 1880, American English, in phrase to snow (someone) underSnow job "strong, persistent persuasion in a dubious cause" is World War II armed forces slang, probably from the same metaphoric image.
snow (n.) Look up snow at Dictionary.com
Old English snaw "snow, that which falls as snow; a fall of snow; a snowstorm," from Proto-Germanic *snaiwaz (source also of Old Saxon and Old High German sneo, Old Frisian and Middle Low German sne, Middle Dutch snee, Dutch sneeuw, German Schnee, Old Norse snjor, Gothic snaiws "snow"), from PIE root *sniegwh- "snow; to snow" (source also of Greek nipha, Latin nix (genitive nivis), Old Irish snechta, Irish sneachd, Welsh nyf, Lithuanian sniegas, Old Prussian snaygis, Old Church Slavonic snegu, Russian snieg', Slovak sneh "snow"). The cognate in Sanskrit, snihyati, came to mean "he gets wet." As slang for "cocaine" it is attested from 1914.
flake (n.) Look up flake at Dictionary.com
"thin flat piece of snow; a particle," early 14c., also flaukeflagge, which is of uncertain origin, possibly from Old English *flacca "flakes of snow," or from cognate Old Norse flak "flat piece," from Proto-Germanic *flakaz (source also of Middle Dutch vlac, Dutch vlak "flat, level," Middle High German vlach, German Flocke "flake"); from PIE root *plak- (1) "to be flat." From late 14c. as "a speck, a spot."

1247

dagar kvar
i


måndag 21 augusti 2017

Inga hemligheter här inte


En god vän letade reda på mig på nätet, och kunde berätta hur stor min tomt är och vilka intressen jag har. Exakt hur stor min tomt är hade jag glömt bort, så det var ju bra att få reda på. Vilka intressen jag har, trodde jag att jag visste, men nej då här får jag veta att jag " är äldre än genomsnittet i området, medelåldern bland de som bor i området är 62 år. Jämför man med Sverige i övrigt är singelhushåll och sambor, 50-64, överrepresenterade i området. Vanliga intressen är meka med bilar, arbeta i trädgården, antikviteter, trav och galopp, sportfiska, lösa korsord eller sudoku, krukväxter, snickra/måla och bygga, motorsport och energisparande."
OK, krukväxter gillar jag, och trädgårdsskötsel är jag åtminstone intresserad av i teorin. Att energisparande är ett intresse, är väl att ta i  det är något nödvändigt.
Men att jag är äldre än de flesta här, är rena ljuget  en man är yngre än jag, men i övrigt är gatan rena äldreboendet. När jag läser vidare inser jag att de med "i området" avser även fastigheterna på andra sidan älven. De tänker tydligen på samma vis som de som administrerar färdtjänst och sjukresor, där ger man den arma chauffören fem minuter för att komma till någon som bor inom synhåll från mig, men eftersom ingen här nyttjar amfibiebil, så är det ungefär 7 km dit landvägen.
Att  "tomten är mindre än andra tomter i området", är också ljug  i alla fall på min sida av älven.

Här gjorde jag en paus, det där med trädgårdsskötsel lät så uppfordrande, att jag kände mig tvungen att gå ut och klippa ur magnolian. Gör jag inte det varje år, så kan jag inte se ut genom köksfönstret.

Tyvärr råkade jag knipsa av ett par grenar med blommor.

Mig veterligt har jag aldrig svarat på några frågor om mina intressen, men några i "området" måste ha berättat om sina. Vad jag undrar är hur många de är, och hur ackurat deras svar är.

Och så föreslår de att jag ska kika närmare på Ali 22 år, som är singel!

1248

dagar kvar
i

söndag 20 augusti 2017

Tjugonde augusti

Paris Fashions for August 1852

1249

dagar kvar
i

lördag 19 augusti 2017

Föränderliga funderingar

När jag tittar på de här gamla bilderna, undrar jag vad av det vi lär våra barn i dag, som kom att vara inkorrekt om si så där femtio år.
 Att vagga med pekfingrarna och sjunga "tjing tjong kinaman" (eller vad de nu var för sång), är definitivt inte gångbart i dag. Ordet kinaman finns inte ens upptaget i svenska ordböcker, medan de finns kvar i de engelska med tillägget att de anses stötande.


Chinaman

 (ˈtʃaɪnəmən
npl -men
1. (Peoples) archaic or derogatory a native or inhabitant of China
2. (Cricket) (often not capitalcricket a ball bowled by a left-handed bowler to a right-handed batsman that spins fromoff to leg

Idioms:
Chinaman's chance, Usually Offensive. the slightest chance.
[1765–75]
usage: Chinaman's chance are usually perceived as insulting to the Chinese.

Efter att ha tittat på cricket i fyra dagar (samma match) hade jag kommit så långt att jag visste vem som spelade i vilket lag  men längre än så kom jag aldrig, så att chinaman även är en cricketterm lärde jag mig först i går.


Kinaschack däremot tycks vara OK att ägna sig åt. Enligt NE var det först på 60-talet vi började kalla spelet för just kinaschack, men jag har ett som förmodligen inköptes på tidigt 50-tal, och jag läser att på engelska är Chinese checkers belagt redan 1938.











1250

dagar kvar
i

fredag 18 augusti 2017

1251

dagar kvar
i

torsdag 17 augusti 2017

Sjuttonde augusti

The August Moon, 1880


Det är en sommarkväll, en kväll i augusti, fram mot midnattstid. Månen står gul och tillplattad i sin rundning midt på himlen, som är så ljus, att inga stjärnor synas, och inunder ligger den stora slättbyn skinande hvit i sina lummiga träddungar. Det är just på den timme af natten, då skuggorna ligga som djupast och de kalkade väggarna blänka som hvitast och då alltings orörlighet är så massiv, att människan med ens begynner lyssna och känner den stå omkring sig såsom ett kroppsligt föremål och till sist hör tystnaden. 
                                                                       ur "Kärlekens trångmål" (1892)
                                                                              av Ola Hansson

1252

dagar kvar
i

onsdag 16 augusti 2017

1253

dagar kvar
i

tisdag 15 augusti 2017

1254

dagar kvar
i

måndag 14 augusti 2017

1255

dagar kvar
i

söndag 13 augusti 2017

Trettonde augusti

August Evening at St. Kornö 

När han såg mig ännu qvar i salongen, studsade han litet. Han höll vaxljuset i hand; ty såsom vi nu hade lidit ett godt stycke in i Augusti och det var inemot natten, hade vi ljus tända.
                                               ur Amalia Hillner (1849) 
                                                                         av C. J. L. Almqvist

1256

dagar kvar
i

lördag 12 augusti 2017

I dag för 166 år sedan

så fick Isaac Singer patent på sin symaskin.
Han var inte först med att konstruera en symaskin — men han var först med en maskin som var lätt att använda, och att tillverka. Hans symaskin sydde 900 stygn i minuten, medan en skicklig sömmerska på samma tid kunde sy 40 stygn (allt enligt Wikipedia).

 Skulle jag lyda dessa råd skulle jag aldrig få något sytt! Eller skulle jag kanske få ännu mera sytt om jag skaffade puder och läppstift?
 Tung som bly är den, min ärvda elektrifierade symaskin som har en svensk manual, utan dessa goda(?) råd. Tyvärr framgår det inte någonstans när den är tryckt.
visst är den vacker



Manualen är föredömligt tydlig i sina anvisningar, zick-zack fanns inte på dåtidens maskiner — däremot finns en hel del andra finesser, som jag aldrig provat. I en grön pappask finns alla tillbehör, märkligt nog tycks alla finnas kvar.


Isaac Merritt Singer 
27 oktober 1811 – 23 juli 1875
Nog ser han ut som en lebeman, den gode herr Singer
Han hade ett antal hustrur och älskarinnor, med vilka han fick minst 24 barn.



Ännu mer bingo!

och sammanträffanden.
 Att jag sorterar och slänger, kan knappast ha undgått någon som brukar titta in här.
I dag dök jag ner i en låda med gamla, väldigt gamla ritblock, och det visade sig att där rymdes mycket mer än ritblock. Vackra kalendrar till exempel, bilden ovan hittade jag i "Fotografisk almanacka från 1978.

Där fanns även teaterprogrammet från den föreställningen på Arena  Teaterbåten, som jag skrev om för sex år sedan.







1257

dagar kvar
i

fredag 11 augusti 2017

Mer bingo

När inlägget om bingo var på plats återgick jag till att sortera och slänga tidskrifter, foton och diverse papper. Då hittade jag det här:

Fast jag tror ändå inte att jag kommer att börja spela bingo.

1258

dagar kvar
i

The Green Room, which derives its name from the prevailing color of its decoration, is next in order to the East Room. It contains a portrait of Mrs. Hayes, by Hunt, in an elaborate wooden frame, carved and presented by young ladies from the Cincinnati School of Design; it represents luscious bunches of grapes and graceful foliage, a design which, it has been sarcastically observed, in this connection is singularly inappropriate—since it wreathes the very high priestess of temperance like the fabled bacchanalian god. There are also crystal vase of exquisite workmanship, selected by Mrs. Lincoln, a grand piano, costly cabinets and candelabra, and a bronze clock which is said to be a little childish about keeping time. That is to say, it will do well enough for presidential and diplomatic time, but not for running trains on single track. It was presented by Napoleon to Lafayette, and by him to Washington. Another much-prized antique is a claw-footed round table of mahogany, inlaid with brass, and known to be at least one hundred and seventy years old. A cover almost envelops it, quite hiding its rich color and fine polish; the reason for this being that once upon a time a vandal borrowed some of the brass ornamentation and forgot to return it.

torsdag 10 augusti 2017

Tionde augusti

August, 1890
Theodor Kittelsen 

Konsten att måla frukt hör icke till den stora Genren, likväl fordras till all lefvande och sann Naturhärmning en grad af snille, ej blott de många nuancerne af frukternes skapnader, utan äfven deras sätt att hänga skall vara rätt, ledigt och behagligt. 
                                     ur Törnrosens bok I–III 
                                                   av carl jonas Love Almqvist


Förra året fick jag en förvånansvärt stor skörd från mitt risiga körsbärsträd  men i år blir det inte ett endaste bär. Men för den som är lycklig nog att äga ett körsbärsträd som bär frukt, kommer här ett shakerrecept på ett körsbärspålägg. 
Jag som inte gillar det alltför söta, brukar dra ner ordentligt på sockermängden. Sylten saftar sig rätt ordentligt så jag aldrig provat att breda den på utflyktsmackor — men hemma vid köksbordet fungerar den bra.

Cherry Sandwiches
manuscript from Shaker Museum, Old Chatham, N.Y.

1 cup pitted cherries
1/4 cup finely chopped blanched almonds
1 tablespoon lemon juice
1/2 cup sugar
bread slices
sweet butter

Crush and drain the cherries. Add the finley chopped blanched almonds, lemon juice, and sugar to make very sweet. Cut crusts from from fresh white bread. Spread thin slices with sweet butter, cover with cherry filling and upper buttered slice. Cut across on the diagonal and wrap in waxed paper for a picnic  or in damp clothe in a cool place for supper.

1259

dagar kvar
i

onsdag 9 augusti 2017

Sigrid Rutfjäll

Sigrid Rutfjäll (9 augusti 1898 - 9 juni 1981, grattis!), till 
höger, tillsammans med Georg Granberg och en okänd kvinna.

De senaste åren har jag ofta funderat över besöken vi gjorde varje jul i Mittådalens lappläger (ja det hette så på den tiden). En kväll under helgen ordnades en bussresa dit, där delades julklappar ut, bjöds på underhållning  mest i form av sångframträdanden  och så en kort betraktelse av Georg Granberg som var kyrkoherde i Funäsdalen.
Med allt prat om minoritetsfolk visavi okunniga svenskar, har jag undrat hur det hela uppfattades av samerna.
Det hände också att vår familj på egen hand for för att hälsa på Sigrid Rutfjäll, som var lärare i nomadskolan. Hon och min mor hade funnit varandra, jag antar att de talade mycket metodik och pedagogik, jag var för ung för att deltaga i samtalen.
Nu har jag äntligen kommit mig för med att beställa en bok på biblioteket, som handlar om Sigrid Rutfjäll:"ABC bland fjällen  Nomadlärarinnan Sigrid Rutfjäll berättar" upptecknad och kommenterad av Bo Lundmark.
Här får jag en helt annan bild av nomadskolan, än vad jag hört på radio på sistone. Sigrid berättar med värme om sin skoltid mellan 1908 och 1913. Eftersom det här var före inrättandet av nomadskolor, så gick samebarnen, tillsammans med "fattigmansbarn" i en skola som startats av pastor Michael Sandell. Så här berättar Sigrid om skolan:
"Den blev till stor nytta och välsignelse för alla de samebarn, som här fick sin undervisning och god god omvårdnad i internatets hägn. Somrarna tillbringade vi i våra hem för att vid höstterminens början åter infinna oss vid Fridsberg. Efter avslutat skolgång konfirmerades vi av pastor Sandell."
Sedan följde flera år när Sigrid arbetade som renvaktare och lillpiga i olika familjer. Att vara renvaktare måste ha varit ett tufft jobb för en så ung flicka, eftersom det bland annat innebar att vakta renhjorden på nätterna och skydda den från vargangrepp, och se till att hjorden inte gav sig av på egen hand. 
1917 påbörjade hon sin utbildning till lärare, och som lärare kom hon att arbeta resten av sitt yrkesverksamma liv. Det låter som hon trivdes med sitt arbete, och såvitt jag vet var hon en uppskattad lärare  vilket inte hindrar att hon hade velat läsa vidare.

Kanske var Sigrids familj ovanliga, för samtidigt som de var måna om att den samiska traditionen skulle leva vidare, så ville de ge det kristna arvet vidare till sina barn. Det låter enkelt och odramatiskt när jag läser om det. 
Det är intressant läsning och jag lär mig mycket om hur samelivet gestaltade sig för en ung flicka i början av 1900-talet.

1260

dagar kvar
i

tisdag 8 augusti 2017

Åttonde augusti


 Lejonets barn 


Vi ha arv av vår fader, vi ha märg av hans märg, 
och en livsglöd som aldrig blir sval.
Det förnöjer oss att vistas på de stormdigra berg, 
men vi trivas ej i trångsinnets dal.

Våra egna förstå ej vår brinnande håg,
och de klaffare höja sina gnyn;
men vi blicka utan fruktan upp mot djurkretsens tåg, 
där det tecknar våra öden i skyn.

Se, Jungfrun framgångar med bröst såsom torn, 
ty vårt sällskap hon åtnjuta vill,
och Väduren tömmer sina gyllene horn
och ger rikedomens håvor därtill.

När solen löper högt genom Tvillingarnes ban, 
står vår längtan till vandring och färd;
då draga vi till mötes den gode sankt Urban 
och hans svalor i den glittrande värld.

Men i Krävetans tid, om oss luften blir kvav 
utav hödoft och blommande lind,
då stiga vi till skepps vid det svalkande hav, 
och mot Lyckolands kust går vår vind.

Så vandra vi i kraft och så segla vi i ljus
och strö kring oss de skatter vi fått.
Man anammar oss med glädje i de fattigas hus, 
och allt kvinnkön välkomnar oss gott.

Men vår Herre bevare oss för högfärd och skam! 
Han stäcke vår man och vårt mod
samt före oss till fållan där han samlar sina lamm, 
och till betet vid den himmelska flod!
                     E. A. Karlfeldt
                      ur Fridolins visor (1898)