onsdag 2 april 2014

Internationella barnboksdagen

Little Boy Reading Book Beside Library Shelf 

Tyvärr hänger jag inte längre med i utgivningen av barnböcker — men sista tidens plockande med mina ägandes böcker, har fått mig att fundera en hel del över barn och läsning.  Jag har ingen aning om hur mycket, och i så fall, i vilken utsträckning, en barnboksdag påverkar barns läsvanor. Det har väl alltid varit så att barn som är lyckligt lottade, med läsglada vuxna, i sin närhet, har större möjligheter att själva bli läsare. Hur situationen är i dag, vet jag inte, men jag har en känsla av att det kan vara svårare för barn att träffa de rätta läsinspiratörerna, om de inte växer upp i en läsande familj. När skolbiblioteken försvinner, vill det till att någon visar ungarna på folkbiblioteken — som även de får mindre resurser, och ofta inte har barnboksbibliotekarier. Jag minns med glädje barndomens bokhandlar, med engagerad och kunnig personal. Bokhandlare som slog knut på sig själva för att hjälpa mig att hitta en bok jag skulle tycka om. En sådan episod minns jag särskilt väl, en äldre släkting hade skickat en femma, för att jag skulle kunna köpa en bok. Tillsammans med mor gick jag till en bokhandel på Folkungagatan, inte långt ifrån Renstiernas gata. Det visade sig att jag hade läst de flesta böcker, den hjälpsamma expediten plockade fram. Till slut föreslog hon att vi skulle gå in på lagret för att se om vi kunde hitta något intressant. Efter långt om länge kunde vi lämna bokhandeln med "Dragspelsmysteriet av den franske författaren Paul Berna — vars riktiga namn var Jean-Marie-Edmond Sabran (1908-1994). Jag vet inte hur många av dagens bokhandlar som har den sortens kunniga och engagerade personal — förmodligen inte lika många som i min barndom. Och grattis Hans Christian, vars födelsedag blivit utvald till barnboksdagen!

4 kommentarer:

  1. Ja, den käre Hans Christian! Såg på planet hem filmen Frost som baseras ( synnerligen fritt) på Snödrottningen.
    Det retar mig alltid hur Disney sockrar och omtolkar HCA och för den delen även Grimm. Men om det är det enda sättet för dagens barn att få en liten glimt av de klassiska sagoskatterna så må det vara hänt. Och Frost var ur den synpunkten inte så tokig.
    Men den slår inte fars sätt att högläsa Elddonet! Och i hyllan har jag en jubileumsudgave for danske børn av de samlade skrifterna från 1909.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Olgakatt,
      Jag har en jättefin illustrerad utgåva av snödrottningen - jag älskade att titta på bilderna som barn.
      och elddonet, läste jag första gången i en pytteliten bok, som en gäst hade med sig, säkert inte större än 3x5 cm.
      Jag har svårt att tänka mig att en film någonsin kan slå högläsningen, när man sitter tillsammans och kan, kommentera vad som händer.
      Margaretha

      Radera
  2. Jag undrar lite hur det ska gå med läsandet, när filmatiseringar och animationer tar över. Högläsning och egenläsning ger något annat och mer än att titta på Frost (även om den var riktigt bra). Jag undrar ibland om det tysta, privata läsandet kommer att bli en ungefär tusenårig parentes i mänsklighetens historia.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Karin,
      Jag hoppas verkligen att du inte har rätt i din undring! Jag har svårt att tro att nöjesläsningen skulle dö ut helt - men det är ju från min horisont, där böcker är en nödvändighetsartikel.
      Margaretha

      Radera