lördag 8 juni 2013

Lördag med Gutenberg


 Ännu en bok riktad till unga giftasvuxna kvinnor. Precis som ”Living on a Little”, som jag hittade förra lördagen, så är den här boken skriven som en berättelse om Bettina och Bob, ett nygift par. Såvitt jag kan se efter att ha bläddrat i boken, och gjort en del nedslag, så är det en romantisk bok, utan dissonanser — maken Bob hjälper till och med till i hushållet.
But I'm glad you did come home early, and you can help with dinner. Will you make the French dressing for the salad? See, I'll measure it out, and you can stir it this way with a fork until it's well mixed and a little thick."
"I know a much better way than that. Just watch your Uncle Bob; see? I'll put it in this little Mason jar and shake it. It's a lot easier and—there you are! We'll use what we need tonight, put the jar away in the ice-box, and the next time we can give it another good shaking before we use it."
"Why, Bob, what an ingenious boy you are! I never would have thought of that!"
"You married a man with brains, Betty dear! What is there besides the salad?"

Bettina är en präktig liten fru, som tycker huslig ekonomi är roligt, och älskar att dela med sig av sina kunskaper.


Hon har en ”katastrofhylla”, som hennes likaledes präktige make snickrat ihop. På den har hon konserver och stapelvaror att ta’ till när tiden är knapp eller oväntade gäster dyker upp.
On Bettina's Emergency Shelf
6 cans pimentos (small size)
6 cans tuna (small size)
6 cans salmon (small size)
6 jars dried beef
12 cans corn
12 cans peas
6 cans string beans
6 cans lima beans
6 cans devilled ham (small size)
6 cans tomatoes
6 pt. jars pickles
6 pt. jars olives
6 small cans condensed milk
6 boxes sweet wafers
1 pound box salted codfish
3 pkg. marshmallows
3 cans mushrooms
2 pkg. macaroni

Bettina griper sig an, trädgården och inredningen av huset med samma entusiasm, som hon skänker matlagning och ekonomi. Hon berättar om hur de målat och reparerat begagnade möbler och hur hon syr gardiner och överdrag.



Märkduken, som förmodligen har gått i släkten, visar hon upp för en kusin.
"Yes, isn't it lovely? It is a sampler in cross-stitch that Bob's great-great-grandmother made! His Aunt Margaret had it put under the glass cover of this tea cart, and gave it to us for a wedding present. See, the cart is brown willow, and I think it looks well with our furniture, don't you? 
Hennes märkduk måste ha varit en bra bit större än min, som inte skulle duga som skiva på en tevagn — men det påminner mig om en bricka vi har, som kanske dyker upp här framöver.


Hur ofta förundras vi nutidsmänniskor inte över hur låga diskbänkarna var förr i världen  Bettina tyx också ha gjort det:
"How high the sink is, Bettina!"
"Thirty-six inches (91 cm). You see, I'm not very tall and yet I have always found that every other sink I tried was too low for solid comfort. The plumbers have a way of making them all alike—thirty-two inches from the floor, I think. They were scandalized because I asked them to change the regulation height, and yet, I find this exactly right. And isn't it a lovely white enameled one? I am happy whenever I look at it! Don't laugh, Ruth; a sink is a very important piece of furniture! I had always liked this kind with the grooved drain-board on each side, sloping just a little toward the center. And see how easily I can reach up and put away the dishes in the cupboard, you see. I don't like a single dish or utensil in sight when the kitchen is in order. This roll of paper toweling here by the sink is very convenient for wiping off the table or taking grease off pans and dishes or even for drying glass and silver. A roll lasts a long time, and certainly does save dishcloths and towels. 
Nu blev jag tvungen att ta' mig en tur till köket, för att mäta hur hög min diskbänk är — bara 85 cm, och det tycker jag med mina 163 cm, är lagom.
Vad sägs om den käcka huvudbonaden — den kan förmodligen även användas som tehuva.
Den som är nyfiken på boken och dess recept hittar "A Thousand Ways to Please a Husband" hos Gutenberg. Den skrevs av Louise Bennett Weaver och Helen Cowles LeCron, och kom ut 1917.
På några ställen har mått och mängder ramlat bort, men jag tror inte att det är värre än att man kan improvisera där.

Det finns en del intressanta recept, men är du inte road av dem, så kanske de piffiga förkläderna tjäna som inspiration för den sykunniga.



You think that you love me now, Bobby, but just wait till you sit down to a real strawberry shortcake made by a real cook in a real home!"

Strawberry Shortcake (Two portions)
2 T-lard
1 T-butter
2 C-sifted flour
? C-milk
1/3 t-salt
4 t-baking powder
1 qt. strawberries
2/3 C-sugar
Cut the fat into the flour, salt and baking powder until the consistency of cornmeal. Gradually add the milk, using a knife to mix. Do not handle any more than absolutely necessary. Toss the dough upon a floured board or a piece of clean brown paper. Pat into the desired shape, and place in a pan. Bake in a hot oven for 12 to 15 minutes. Split, spread with butter, and place strawberries, crushed and sweetened, between and on top. Serve with cream.

6 kommentarer:

  1. Vilket fynd! Måste vara något slags "how to" för unga familjer med ambitionen att vara moderna (med den tidens mått). Diskbänksmåttet tyder på det tycker jag. Och en emaljerad diskbänk låter ju hypermodernt. Tror aldrig jag sett en sådan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Karin,
      Ja, det känns som en modern bok.
      Tror du inte att det bara var diskhon som var emaljerad, sådana har jag sett. Och vet att det lätt går flisor ur emaljen. Inte så snyggt.
      Margaretha

      Radera
  2. Finns det motsvarande bok med 1000 sätt att behaga en hustru, tro?
    Nähä.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Olgakatt,
      Vi får leta hos Gutenberg. Har för mig att jag sett något åt det hållet - men den (eller de) var nog inte så allvarligt menade som den här.
      Annars får vi väl skriva en.
      Margaretha

      Radera
  3. SÅ sykunnig är jag inte. Jag måste ha enkla mönster om jag ska kunna sy något. Men jag tycker att förklädena är jättefina.
    Och märkduken är urfin, har du gjort den, eller är den gammal?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Annkatrin,
      Enkelhet var kanske inte de mest utmärkande för dåtidens mönster.

      Att jag har vävt och broderat märkduken utesluter ju inte att den har hunnit bli gammal...
      Margaretha

      Radera