onsdag 9 januari 2013

Duabus sellis sedere

jag skulle inte ha något emot att sitta 
mellan stolarna på den här bryggan


stol Sitta på två stolar (hålla sig väl med båda parterna): latin duabus sellis sedere. Seneca Rhetor, Controversia 7 (ordspråk anfört som en spydighet mot Cicero); i anslutning härtill sätta sig 1. Komma att sitta mellan två stolar, enl. ordspråket: den som vill sitta på två stolar faller ofta ner mitt emellan.

Varför frågade jag inte Pelle Holm på en gång? Då hade jag fått veta att redan de gamla romarna nyttjade uttrycket.

Här passar det ju bra att berätta om en annan bok som jag tänk skriva om de senaste veckorna: “Svenska uttryck och deras ursprung” av Kerstin Johanson. 
Eftersom “Bevingade ord” av Pelle Holm, bara tycks att köpa antikvariskt, så får man kanske hålla till godo med “Svenska uttryck” — men det är inte ett köp jag rekommenderar. Visserligen finns det nyare uttryck i boken, sådana som inte var uppfunna när Pelle Holm skrev sin bok i slutet på 30-talet. Men då hade det ju varit trevligt om hon angett när och var man kan hitta det första dokumenterade användandet av uttrycken. Många förklaringar känns självklara och andra knapphändiga.
Fast det där med självklara, ska man kanske vara försiktig med, för jag har sett en del mycket roliga, men galna, förklaringar till vanliga uttryck. Tyvärr hittar jag inte sidan nu, det var för flera år sedan som jag snubblade över en sida där folk förklarade vad olika uttryck betydde (på fullaste allvar)— det enda jag minns nu, var att någon förklarade ”grädde på moset” med att man hade vispgrädde på potatismoset. 

Så här står det att läsa om om de stolar vi nu talar om:
Sitta mellan två stolar
Inte ha någon klar ståndpunkt
Uttrycket kommer från ordspråket Den som vill sitta på två stolar faller ofta ner mitt emellan.

2 kommentarer:

  1. Grädden på moset ÄR svårbegripligt. Jag trodde länge att det handlade om något onödigt och fånigt, typ grädde på potatismos. Men när jag kollade visade det sig handla om lyx i form av grädde till äppelmoset i stället för mjölk. Alltså nåt extra lyxigt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Karin,
      Det är lustigt hur olika man tolkat olika uttryck. Ännu märkligare är det kanske att så många inte bryr sig om att slå upp, när de inte vet eller förstår. För de flesta ord och ordspråk är ju inte svåra att hitta - i synnerhet inte nu när det mesta finns under fingertopparna.
      Margaretha

      Radera