söndag 9 januari 2011

En miss

Svenska Journalen nummer 2, 10 januari 1931


Kanske tyckte man inte att det var så stor skillnad på en engelsk och en amerikansk miss — utlänning som utlänning — men vid en sökning på nätet får jag snart reda på att Amy Johnson var engelska, född i Hull 1 juli 1903.
Hon dog under mystiska omständigheter den 5 januari 1941, bara 37 år gammal. Det
finns flera olika teorier om varför hon störtade i Themsen den där dimmiga januaridagen. Hos Wikipedia kan man läsa både om hennes liv och det tragiska slutet, liksom på World People's Blog.

Hon var enormt populär under sin livstid, vilket framgår av texten i den här sången som tillägnades henne.

6 kommentarer:

  1. Så många intressanta människor/kvinnor det har funnits(och finns).

    Karin
    som blev allmänbildande berikad igen
    Tack för det!

    SvaraRadera
  2. Karin,
    Ja, och de flesta hör man ju aldrig talas om. Egentligen skulle man skriva en bok om okända människor!
    M

    SvaraRadera
  3. Måste ha varit otroligt ovanligt att en kvinna var pilot på den tiden. Det finns ju fortfarande oerhört få även nu, vad jag vet. Har i alla fall aldrig flugit med någon.
    Härlig låt!
    Kram från Ingrid

    SvaraRadera
  4. Skulle tro att en engelsk person blir värre stött av att bli tagen för amerikansk än tvärtom, alla amerikaner har ju anor från ett annat land - utom indianerna - som de ofta är stolta över. På 30-talet kanske misstaget inte var så uppseendeväckande i Sverige som det vore idag. Men fortfarande tror många att Sovjetunionen var det samma som Ryssland och att skottar kan kallas engelsmän utan att de blir förolämpade.
    Jag blir inte ett dugg förvånad över att upptäcka ytterligare en kvinna som i vanliga fall inte nämns bland de pionjärer hon borde. Jag behöver inte nämna Berit Aas härskartekniker...

    SvaraRadera
  5. Ingrid,
    Piloter inom trafikflyget är säkert i minoritet - ska se om jag kan ta' reda på hur det förhåller sig.
    I USA privatflyger ju många kvinnor, men trots allt är de nog i minoritet.
    Visst är de gamla låtarna roliga - mor kände igen den.

    Olgakatt,
    Jag som inte bryr mig om var jag blir placerad geografiskt eller om folk ger mig fel namn, kan tycka att det är lustigt hur viktigt det är att få rätt etikett på sig. Anta'r att det har med identitet att göra - vad det nu säger om mig och min identitet!
    Jag är säker på att man skulle kunna skriva hela bokserier om okända kvinnor som betytt mycket för utvecklingen - eller gjort storslagna saker. "Kända mäns mindre kända fruar", eller något åt det hållet, har jag en bok som heter. Kanske dags att plocka fram den igen.
    Vi har nog alla utsatts för någon, eller alla, av de fem härskarteknikerna. Det var väl fem?

    Margaretha

    SvaraRadera
  6. Just precis, de är fem:
    - Osynliggörande
    - Förlöjligande
    - Undanhållande av information
    - Dubbelbestraffning
    - Påförande av skuld och skam

    SvaraRadera