fredag 19 december 2008

Oh, fröjd

vi såg nästan solen i dag
0
vår backe är helt snö och isfri. Kruxet med att handla i vår lilla by är att många affärer har lunchstängt — på olika tider — och biblioteket öppnar först på eftermiddagen. Men jag fick till det så nu har jag just kraschlandat i min blå fåtölj — oändligt tacksam över att jag inte behöver handla annat än livets nödtorft. Det var ansträngande nog. Mest tid tog det att köa i kassorna — och på bibban måste vi ju stri' e' stunn, och det ta'r ju tid. Nu ska ingen tro att vi är osams, i den här delen av landet betyder stri' bara att man samtalar.
Nu sitter jag här som den berömda åsnan mellan mina böcker och försöker att bläddra i sju stycken samtidigt.
Elin Wägners biografi om Selma Lagerlöf i två band
Strindbergs systrar berätta om barndomshemmet och om bror August (1926)
Herta Hilfons, minnenas vind — vilken bilderbok!
och två maffiga band av Signums konsthistoria:
Konsten 1845-1890
Karl Johanstidens konst

Hörs jag inte av på några där har jag gått vilse i konsten.

2 kommentarer:

  1. Vilket märkligt uttryck - att stri. Vet du varifrån det härstammar?
    Jag trodde naturligtvis först att du och bibliotekspersonalen hade käftat med varandra ;-)

    SvaraRadera
  2. Christina,
    Varför man säger så vet jag inte - men det förvånar mig inte det finns så många speciella uttryck här. Och språköarna är små - som i Dalarna där man nästan kan pricka in vilken by folk kommer ifrån bara de öppnar mun. Kanske strider man därför att glada värmlänningar blir lätt vältaliga och högljudda - diskussioner kan nog låta som man strider. En mycket ovetenskaplig gissning.....
    Margaretha

    SvaraRadera